ibland så tar det






inte alltid som ett medvetet val utan för att någon eller något säger STOP.
ungefär som kroppen när du inte har förmåga att stanna upp ger igen genom att sluta fungera som du vill eller tvingar dig att ligga i din säng omgiven av värktabletter och kanske snoriga papper.
ofta går det att lura den lilla kroppen med lite eller mycket piller, febern som vill ha dig liggande i säng vilandes kan du lura med ett piller (vila kan vi göra sen) 
det är det där gångerna då den uppskruvade fjäderna i dig bara inte ger dig ro att stanna upp utan att du måste vidare, vidare för att upptäcka nytt.

det är inte bara den lilla kroppen som säger nej ibland kan det vara den lilla rara polisen.
som säger STOP nu gick det lite väl fort det lilla livet.
jag har en fjäder som inte är en fjäder utan en tung högerfot, ok jag släpar inte den efter mig men när jag sitter i en bil blir den tung.
i perioder är den tyngre än andra gånger och är jag ensam så brukar den bli tung beroende på mitt humör.
en bra bil som ger ett bra genssvar på tyngden skadar ju inte, inte fullt lika roligt med en lådbil eller buss.
men en liten bil med bra motor som ger dig den där känslan av frihet....  och att vara först!
först, ja det kan man ju inte alltid vara på vägen det är bara att inse att någon finns alltid framför dig men det handlar om känslan av att inte låta sig ledas av någon annan utan att leda.
ja, jag inser ska jag ha kvar både kort, bil och liv så kanske man borde tänka om men det är svårt.
funderat en hel del på att skaffa en bra bil med en bra motor och ge mig ner till Tyskland för att blåsa fram och tillbaka på autobahn, många långa mil med en bra bil i hög hastighet.....

ja, jag vet att en bra bil skulle bli ganska illa för mig, min A4 eller 100 Cab skulle göra mig förtvivlad att inte få använda den till vad den kan ge, nä bätttre kanske med en lådbil som håller dig på banan.

jag har haft tur, förra gången (en sen natt för ett bra tag sedan) hade polisen dålig koll på farten men klart att de tyckte det var konstigt att jag blåste om en polisbil på motorvägen, kunde inte säga att jag såg så dåligt så jag inte såg att det var en polisbil men just då såg jag ingenting, nä just då önskade jag bara att de skulle plocka in mig till häktet och ta hand om mig (två söta polisflickor på nattligt uppdrag hittar snabbt blindstyre på motorvägen som behöver bli anhållen) nä jag blåste grönt och med uppmaning att hålla koll fick jag ensamt fara vidare i min förvirrade färd.

det är inte så att jag undvikit polisen kanske närmast så att jag jag velat bli ertappad, att någon annan säger STOP att man då kan stanna upp, fundera om börja reflektera om det är så bra det här med den tunga foten.
vissst bränner det hårt i plånboken men den brännan kanske är värt det.

hört att man kan resa ner till MONZA banan och köra..........................


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0