att inte ge efter
det var länge sedan jag var inne i stan och gick runt närmare bestämt ungefär ett år sedan, den gången somnade (ja som i reklamen! orsaken till min trötthet går vi inte in på men då var den befogad) jag i en HÄSTEN säng vaknade och höll på att slå till på en säng för 110 tkr utan att blinka, sedan dess har jag hållt mig borta från city vet att det kan sluta illa.
nåväl nu var jag i varje fall inne, tänkte att jag måste testa om jag klarar av frestelserna och naturligtvis av att bara njuta av stan, folkvimlet, utbudet och ett trevligt cafe.
men då händer det som inte ska hända den andra affären (efter optikern där jag provade nya solglasögon för att utöka samlingen) där hänger den och jag faller som en fura.
en Armani skinnjacka som bara helt enkelt var min!!!!!!
mitt sällskap gjorde inget för att hindra mig från att falla och försäljaren ska vi inte prata om, han ville se mig falla.
de hela blev inte bättre av att jag tog fram en av mina bättre talanger ”att pruta” och pruta gjorde jag och försäljaren han var prutbar, vi möttes på nedre delen av hans halva men som han sa ”den är designad av Armani bara för dig även om ditt prutande svider så ska du ha den!”
jag ville inte bära dyrgripen på stan sa jag och han la undan den, jag strövade oroligt runt på stan med tankarna på min Armani och kanske framför allt på min plånbok som skulle bli betydligt tunnare (tunnare kan den inte bli) barkbröd och ingen sophämtning under kommande halvår. Min oro blev inte bättre av att NK´s Armani butik också saluför min Armani men till ett betydlig högre pris, det är inte bara MIN JACKA utan också ett KAP.
fikar oroligt längtar efter att få gå till butiken men samtidigt börjar en oro gnaga i mig, barkbröd! mer sopsortering! Ingen på fyllnad av Quaich Bar! ingen resa, hur ska jag dölja den för barnen, jag får gömma den och använda den i smyg!!
inser att ett beslut måste komma! jag kommer att se grym ut när säsongen börjar! men priset gör att jag inte kommer att kunna gå ut! men tänk den jackan på dansgolvet!
strövar oroligt mot butiken som i säkert förvar har min Armani men precis innan jag går in vänder jag om och med bestämda steg går jag ner i garaget med sällskapet förvirrande undrandes vad som händer.
sätter mig i bilen kör runt några varv i garaget, stannar funderar och tar slutligen sats och kör ut……… i made it!
Quaich Bar? Ja den fylls på senast igår med en 16 årig Lagavulin och en Glengoyne
