jonassingelblogg

nej tack!

just nu befinner jag mig i en period av dealande, det brukar gå upp och ner men när det är som värst dealas det om allt, minsta lilla strumpa eller mjölpaket bör man förhandla om.
jag har endast två saker som jag inte dförhandlar om:
utökning av min  Quaichbar eller kalsonger, njutning kostar!

jag dealar med barn och syskonbarn,
"ta ut disken, så lagar jag mat"
"städa ditt rum annars får du betala städningen"
med barnen går inte dealandet så bra, mat mot hjälp det fungerar ofta men middag mot en städning eller hota med städerskan, nja!

det finns vissa butiker dit barnen vägrar gå in med mig "nej det var där du tjafsade om priset sist"
i vissa butiker skickar de ut chefen så fort de ser mig "nu kommer han som alltid ska förhandla, bäst att chefen får ta det"
hotellgästen har dragit åt sig öronen och tycker att jag kan gå och handla min mellanmjölk själv.

just nu går mina dagar ut på att förhandla om allt mellan bilar, telefonväxlar, möbler och gafflar, jag sitter med försäljare mest hela dagarna och när priset presenteras är min standardfråga "och?"

just nu är det ett sjukligt beroende, hamnade i en bilaffär som av en händelse (eller sjukligt förhandlingsbegär) råkade bli två och inser att jag att nu håller på att förhandla om en Audi A4 och en BMW 1-serien Cabriolet som jag absolut inte behöver men blir dealen bra så vem vet om jag inte snart har en ny bil på uppfarten bara för att det blev en bra deal.

gick förbi Ferrari på Narvavägen i dag, det drog ordentligt men jag insåg innan jag gick in att även om jag gör en bra deal så blir det aldrig en så bra deal så att det är någon idé  iofs den lilla Ferrari modellen som jag gärna vill ha men att förhandla om en modellbil, nja inte riktigt....

hur det går?
jo tack, det går bra senaste förhandlingarna slutade med halva priset på tv utbudet under ett år till, halva priset på svd, bra pris på försäkringarna, och snart kanske det står en Audi A4 eller  BMW 1-serien Cabriolet på min uppfart

thats goooooood!

ja, nu är det inte så enkelt att bekänna sina brott men känner att jag bör göra avbön erkänna att mina handlingar är brottsliga, att jag är en urusel människa.
jag erkänner att jag är förtappad, förtappad på många sätt men det är ju inte brottslig  att vara förtappad bara dekadent.
att mitt livs ordning är lika mycket i ordning som sj´s ordning på sin tidtabell under vintern.
att jag har bättre koll på mina sopor än vad som bjuds till middag.
att min quiche bar äter upp mina besparingar.
att jag har bättre koll på mina kalsonger än barnens brist på rena kläder
att min ENA3 får mer omsorg än min hund.
att kroppen i en drum är viktigare än näringsinnehållet i maten.
att ha bättre koll på nöjeslivet än amorteringarna på lånen.

det är bara dekadens, de flesta har vant sig "det blir nog bättre sen" tänker de

jag kan inte skylla min brottsliga handling på värdparet i fredags, all god mat, dryck och trevligt umgänge.
ok, man ska inte bjuda på cava åt höger och vänster och inte plocka fram lådvinet när gästerna borde gå hem.
jag kan inte skylla på deptalks över en drum eller drumsen klockan fyra på morgonen.

jag kan skylla lite på hotellgästen men bara lite för även hon har försökt, hon gick så långt att hon skottade altanen för att kunna ligga ute.
jag drog igen gardinerna och gömde mig under täcket och lyckads locka tillbaka gästen i säng.

nej, visst är det trevligt men jag går inte igång, inte just nu, inte den här helgen.
alla verkar ha blivit som förbytta och galna men inte jag.

nej just nu gillar jag inte det, det finns för mycket måsten som kommer med det, då är det bättre att njuta av att ligga i sängen till klockan fem med fördragna gardiner, smyga ut i solglasögon klockan sju för att handla mat till middag (godis, chips och cola) för att när middagen är avklarad smygan ner under täcket igen.

ja, jag vet att mina handlingar och val under helgen har varit brottsliga, att jag inte bara mer ses som dekadent, förslappad utan styrning utan nu också som helt förlorad som missat att vara ute bara för att vårsolen tittat fram!

va fan den var ju här i höstas, solen. 
nu är det inte så att jag missat världens happening,
jag har inte missat att vickan ska gifta sig,
jag har inte missat att det är val i höst
eller att vi nu erkänt folkmord i Armeninen
eller att vi vann guld i både det en och andra i OS.

den enda synd jag gjort är att jag mer än gärna missat vårens första soliga helg men gud människor det kommer fler, nu passar jag på att vila för att kunna njuta av sommarnätterna och för att slippa se dammet virvla runt eller att bilen borde tvättas, garaget städas eller fönster putsas.

nä, njuter i min säng med gardinerna fördragna stiger upp när det blivit mörkt och njuter av min brottsliga gärning.

....den vanliga känner ju de flesta till, finner tröst och ledsagning i den när vi behöver det. 
vissa följer den slaviskt och ordagrant andra har en mer enkel relation till den medan andra inte har en relation till den alls och knappt vet vad det är för något.

jag tycker om den, inte ordagrant eller slaviskt men lite som en "backup" då och då eller som en ledstång i moral, etik eller för att bevara traditioner, ett bra exempel är traditionen att innan julbordet läsa julevangeliet Luk. 2:1-19 för att påminna om varför vi firar jul, en fin och uppskattad tradition framför allt av barnen som vuxit upp med den tradtitionen.

men nu har jag funnit en konkurrent en ny bibel och denna följer jag ordagrant och slaviskt.
jag har den under huvudkudden, den följer med mig på toaletten och är min avkoppling i badet.
så fort jag hamnar i trångmål går jag till min bibel slår upp ämnesområdet och vips har jag svar på mina frågor och mina tvivel om vad som är rätt eller fel är som bortblåst.

det finns tillfällen som nu under vintern då jag funderat på om jag kan använda dunjackan över kostymen (jag skulle ju ändå bara in och ut ur taxin snabbt) men det kändes inte helt rätt, lite fel kanske inte moraliskt eller etiskt men som ett brott mot traditioner och etikett när jag stod på min farstutrapp och skulle in i taxin.
men inga frågor, inga tvivel som inte har sin lösning och svar i min bibel, tips nr 104: "Bär aldrig kort jacka över kavajen. Tänk inte ens tanken. Rock är enda möjligheten"   ja det svaret gjorde det hela lätt, min varma dunjacka byttes mot min ullrock, inte fullt så varm och det blev inte bara kort att slänga sig in och ut ur taxin utan en bra stund ute i kylan, blåfrusen men stilriktigt och etikettsfullt.
skulle på middag och planerade som vanligt att ta med en vinflaska som jag tidigare fått av någon gäst som varit på middag hos mig, inför middagen gick jag noggrant igenom min bibel och dess råd kring detta och naturligtvis har den svaret tips nr 340:
"Att ge bort en flaska vin som du själv fått i gåva kan vara en smart lösning på ett sent påkommet presentproblem. Om flaskans ursprungsägare visar sig vara mottagaren och flaskan har vandrat runt i bekantskapskretsen är succén inte lika given. Återvinn dina presenter med försiktighet"  aha! nu har jag ett problem, lördag klockan 18 det enda som återstår är blommor och en chokladask på Ica men innan jag tar det beslutet läser jag tips nr 399. "Hur mycket du än gillar omslagspappret till blommorna du ger bort, så avlägsna det innan de överlämnas"   nu sitter jag här med viner som jag inte dricker (företrädelse vita) och massor av vackert omslagspapper.

tips 19 följer jag slaviskt: "Med en lermask en gång i veckan får du som har fet hy bort hudens överskottsfett, eller sebum som det heter"  nu har jag ingen aning om jag har någon sebum men finns den där så försvinner den i samband med min lermask när jag ligger i badet och läser min bibel drickandes ett glas vin ur en flaska som jag gav åt en vän när jag var på middag, som jag sedan fick av en annan vän som var här på middagen den gången vi sedan for i väg för att roa oss på stan, jag iklädd min kavaj och över den min snygga ullrock som dock var ganska kall men alldeles stilriktig.

och potatismoset i hamnade i knäet när jag inte lyckades hantera min förvåning.
"ska du säga som var singel en kvart och gängade dig så fort att ingen av oss han blinka, hur länge har ni bott ihop, sedan sommaren?" 
ett retorisk påstående med en retorisk fråga på mitt lite nedlåtande påstående om att man inte ska sätta sig i knäet på någon och därmed få dennes problem upptryckt i ansiktet.
självklart och välgrundat går jag genast i försvar av mitt liv som oberoende man, må så vara att jag kanske inte i alla lägen ses som den singelmannen jag ibland försöker framstå som (ja, ja vi har hört den förut) men oberoende och självständig är jag och kommer så att vara tills jag trillar av pinn!

upprinnelsen till dialogen är en lunch med en kollega vi pratar om relationerna till kollegans nya sambos barn och dennes x, inte en helt okomplicerad historia.
"varför släppa in någon så nära inpå sitt liv, bli sambo och få alla sambons problem på halsen?"
"är det inte bättre att vara särbos? njuta av varandra när man känner för det och sedan får alla lösa sina problem med barn och x på var sitt håll?"
till slut förstår min kollega att illvilliga rykten gått på kontoret och jag är en fortsatt oberoende man må så vara inte en helt oberoende men absolut inte sambo med någon annans problem.

nope, mitt liv är just den mixen av oberoende och närhet som är så njutningsfullt.
att vara helt ensam med sina barn och bara finnas till för dem när man är det (må vara att barn tycker det finns roligare saker att göra än att finnas till för sin far)
att njuta av tvåsamheten till 100% när man är två.
att njuta den gången alla är tillsammans vi, våra alla barn, barnens flick eller pojkvänner och en och annan kusin laga mat tillsamman, äta middag och låta diskussionens vågor går höga.

inte handla mellanmjölk och inget tjafs om vem som lagar maten och vem som tar disken eller tvätten.
nope inhandlandet av mellanmjölk är min business
maten lagar jag, disken tar jag och tvätten är min.

nej att bara njuta av varandras sällskap, själar och kroppar, att dansa tätt intill, att möta nya vänner att skratta med, att vandra i natten eller varför inte jaga upp taxichaufförer eller försäljare tillsammans,
sånt som gör att man somnar med ett lyckligt leende och vaknar med en njutningsfull suck.

nope, jag handlar min mellanmjölk själv.

kollegan tittar suckande på mig och säger "mmm det var ganska skönt innan vi flyttade ihop" 

säsongen började sent, för min del i varje fall,

alla andra har jobbat hårt på movsen medan jag softat i min säng med böcker, tabletter, spray och snorpapper.
men nu är vi på G våren inbokad med en kickstartande mars utan skymten av vila och kontemplation innan höjdpunkten "singel i sommar city" kommer men formen måste slipas hårt och kommer så att ske med mingel, persiska fester för att avslutas med mars höjdpunkt den så åtråvärda biljetten är införskaffad, logistiken för dem som ska fortsätta till Teneriffa ordnad med en plan för hur resväskan ska låsas in på centralen och natten avslutas på Arlanda Express medan vi andra ska njuta av en promenad i Stockholmsnatten till Slussen och intagandet av det obligatoriska nattmålet på MAC och summerandet av folket, soundet och movsen på säsongens höjdpunkt "SOULTRAIN"
  
kickade igång med en trevlig middag, trevligt sällskap och goda drycker innan jakten på "soulmates" började i ett iskallt strand, efter att ha kanat fram på snorhala gator hittar vi till slut målet för vårt sökande  klubben "soulmates" på strand som erbjuder house för hela slanten.  nu har jag taskig koll på stilen och kan inte svara på om det kanske skulle ha behövts lite mer "lockmoves" eller varför inte "hippmoves" men nåväl det är bara att  blunda och föras med i musiken och blunda kan vara att föredra för att slippa inse att på klubben är du och ditt sällskap de enda som uppnått den aktningsvärda åldern av 28. men va tusan våra moves vilar på gedigen grund och erfarenhet av såväl hambo, styrdans, bugg och disco som slår ut den yngre generationens enkla houserörelser.

natten kunde ha avslutats soft med en varm taxi rakt ner i bingen men inte, nä nu avslutas natten medan solen börja stiga upp igen med mer vin och planer på hur ett nytt familjespel ska introduceras och slå stort som julens hetaste julklapp för dig som haft allt men inte riktigt koll på vad som dyker upp ur din egen garderob.  XSPEL av orden XERXES innan en ny taxi kör genom ett 15 gradigt kallt vinterlandskap hem till QUAICHEBAR och bingen

det var länge sedan jag var inne i stan och gick runt närmare bestämt ungefär ett år sedan, den gången somnade (ja som i reklamen! orsaken till min trötthet går vi inte in på men då var den befogad) jag i en HÄSTEN säng vaknade och höll på att slå till på en säng för 110 tkr utan att blinka, sedan dess har jag hållt mig borta från city vet att det kan sluta illa.

nåväl nu var jag i varje fall inne, tänkte att jag måste testa om jag klarar av frestelserna och naturligtvis av att bara njuta av stan, folkvimlet, utbudet och ett trevligt cafe.

men då händer det som inte ska hända den andra affären (efter optikern där jag provade nya solglasögon för att utöka samlingen) där hänger den och jag faller som en fura.

en Armani skinnjacka som bara helt enkelt var min!!!!!!

mitt sällskap gjorde inget för att hindra mig från att falla och försäljaren ska vi inte prata om, han ville se mig falla.

de hela blev inte bättre av att jag tog fram en av mina bättre talanger ”att pruta” och pruta gjorde jag och försäljaren han var prutbar, vi möttes på nedre delen av hans halva men som han sa ”den är designad av Armani bara för dig även om ditt prutande svider så ska du ha den!”

jag ville inte bära dyrgripen på stan sa jag och han la undan den, jag strövade oroligt runt på stan med tankarna på min Armani och kanske framför allt på min plånbok som skulle bli betydligt tunnare (tunnare kan den inte bli) barkbröd och ingen sophämtning under kommande halvår.  Min oro blev inte bättre av att NK´s Armani butik också saluför min Armani men till ett betydlig högre pris, det är inte bara MIN JACKA utan också ett KAP.

fikar oroligt längtar efter att få gå till butiken men samtidigt börjar en oro gnaga i mig, barkbröd! mer sopsortering! Ingen på fyllnad av Quaich Bar! ingen resa, hur ska jag dölja den för barnen, jag får gömma den och använda den i smyg!!

inser att ett beslut måste komma! jag kommer att se grym ut när säsongen börjar! men priset gör att jag inte kommer att kunna gå ut! men tänk den jackan på dansgolvet!

strövar oroligt mot butiken som i säkert förvar har min Armani men precis innan jag går in vänder jag om och med bestämda steg går jag ner i garaget med sällskapet förvirrande undrandes vad som händer.

sätter mig i bilen kör runt några varv i garaget, stannar funderar och tar slutligen sats och kör ut………   i made it!

Quaich Bar? Ja den fylls på senast igår med en 16 årig Lagavulin och en Glengoyne

eller ränderna går aldrig ur.......

är något som man kan fundera och filosofera en hel del kring.
hade ett telefonsamtal med en gammal vän som jag inte hört av på oerhört länge.

vi hade en diskussion om hemligheter och att lura varandra och hur svårt det är att bryta mönster
även om konsekvenserna av ett tidigare "hemlighetsmakeri" skadat andra kan de vara svårt att inte låta bli att göra det igen och igen.

han lämnade sitt ex efter ett prassel som blev ett nytt förhållande, under tiden fram tills att han lämnade exet blev det mycket mörkande och hemlighetsmakeri för att dölja det nya förhållande men till slut höll det inte utan exet förstod att han hade en annan. (iofs inte första gången han prasslade men ,,,)
den nya agerade på samma sätt i sin gamla relation tills det blev ohållbart
Min vän och hans nya flyttade ihop för några år sedan "startade nytt" men nu var han där med känslor för en ny, agerade på samma sätt, mörkade hade hemligheter men nu för sin nya.

kanske dags att sätta sig ner och fundera

"varför kan jag inte låta bli att upprepa mina gamla mönster?"
en dag hinner ju det man gör i kapp  och man står där med skägget i brevlådan och dem man har snärjt i sitt garn undrar var det det här jag fick? jag och du mörkade, smög, ljög och skadade för att skapa något nytt och nu får jag vara med om samma sak!

japp, man ska nog vara försiktig och ta ansvar och försöka bryta sina gamla mönster om inte för sig själv så för dem som man riskerar att skada.

nästa gång vi träffas för att filosofera över livet blir det med en drum bunnahabian....



 

som singel förändras livet, relationer och kontaktnätet har en tendens att förändras.
de gamla som är hållbart finns kvar stadigt och håller en på jorden.
det nya är grädde på moset och ger nya vyer på livet.

har ett stort och växande singel gäng vars epitet är "singel och mingel" statusen på singlandet kan förändras och gör det men gänget består.
så fort någon "happening" på stan luktar singel hänger vi på låset. vi vet att här bjuds den bästa dansen, de roligaste människorna som är ute för att knyta kontakter och nya band och som sådan är det nödvändigt att vara öppen för det som sker och det som kommer.
visst många går igenom "nä, just nu behöver jag landa och vara själv" och för vissa tar det inte så lång tid innan periskopet är inriktat på djupet mer än ytan.


men inte för CIA
CIA är singeln som inte har för avsikt av att njuta av något annat än grädden, inget mos,  inget djup bara ytan.
Att kolla etsningar? "fine - mer än gärna" men blir det snack om "ta en latte" "bio" eller varför inte en "middag" då har CIA lagt benen på ryggen och det vi ser är ryggtavlan som minglar runt på dansgolvet på jakt efter någon som bara vill kolla "etsningar"

CIA behöver inte gå på LAB för ett ragg, nope CIA har ett helt harem i sin mobil och är musiken eller sällskapet trist då plockar CIA upp sin mobil slänger i väg ett SMS och sedan ett snabbt "måste dra" och vi ser ryggtavlan, inte så sällan med "hinner inte stå i garderoben, tar du min rock"  och vi andra singlar med olika status sitter kvar förundrade.

Morgonen efter får vi alla ett  sms, "var tvungen att dra, vem har min rock?"
Nåja, det finns de som är mer kontinuerligt återkommande i CIA´s etsstudier, men ibland blir det komplicerat.
CIA har som sagt sitt harem i telefonen noggrant inlagt och katalogiserat nu är det inte så att bland "etsstudenter" används efternamn utan  CIA kör med M1 M2 M3, T med speglarna, T utan speglar, G från Lidingö, G från Bromma osv
Nu blev det så illa att CIA som befann sig på en singelkryssning stod hängandes över relingen och skulle skicka i väg ett SMS till M1 M2 eller M3, båten skulle lägga till och CIA ville fortsätta sina etsstudier, då råkade CIA tappa mobilen i spat och där flöt den i väg, naturligtvis uppstod panik och ett allmänt upprop lades upp på därför avsedd kommunikationssajt på nätet.
"tappat min mobil, nytt nummer xxxxx!

CIA slokade i flera dagar och vi som fanns runt omkring såg livslusten rinna ur CIA, vi som vågade undrade om det inte var läge att "tagga ner" och kanske sikta in periskopet på djupet?" 
men nej CIA har inte den avsikten och visst förstår CIA att det kommer att krävas lite mer jobb för att bygga upp haremet igen men när chocken väl lagt sig ser CIA ljust på tillvaron och nöjet att möta nya "etsstudenter"

Nu hade CIA tur en del uppmärksammade uppropet och sms till CIA´s nya nummer.
"M här" "T här"  problemet var bara att "M" inte förstod att det nu blev lite svårt för CIA att veta vem "M" är 1, 2 eller 3, Vem är "T" med eller utan speglar?
Ett sms från "M" "vill gärna träffa dig, kommer du till mig i kväll?" blev ett problem, vem ska CIA åka till ???

Ett möte på puben med det CIA trodde var ”T med speglarna" blev etsstudier med ”T utan speglar"

Nu har CIA förstått att "dricka latte" måste ske, ska "M1" M2" "M3" och alla andra hamna rätt.
så svarar CIA nu "gärna, ska vi ta en latte först på centralen?"  

Scen: Tinas familjära restaurang med god hemlagad mat för de välsituerade i samhället en vanlig fredagkväll i februari

Runt bordet:
"Ulla"- lyckligt frånskild dock har fd maken "Mårten" svårt att släppa greppet,  adel, jobbar på "Tinas" restaurang som bisyssla när andan faller på och inget cocktailparty är i sikte
"Nils" - "Ullas" fd svåger, frånskild pga ett vänsterprassel, varit i hop med polarens fru, vän till "Ullas" fd fd man, god vän med "Mårten" haft ett förhållande med "Ulla" dock efter skilsmässan från "Ullas" Syster letar ny passion och någonstans att investera sind förmögenhet.
"Carl" köpt sin fru "Tina" en restaurang som ett litet tidsfördriv, intresserad av "Ulla" för ett prassel
"Tina" driver restaurangen som liten bi syssla, frustrerad i sin relation, intresserad av ett prassel har hon berättat för sin vän "Ulla" blänger irriterat på "Ulla" under kvällen mistänker att "Ulla" är intresserad av "Carl"
"Dan" bedragen av sin fru, frånskild passionerat förälskad i sitt fd vänsterprassel? "Ylva" som blivit bedragen av sin fd man.
"Ulla" längtar efter passion och sneglar på "Carl" och har som mål att "Tina" och "Nils" skall få ihop det så att hon kan ta "Carl"

rörigt? och aldeles verkligt en vanlig fredag kväll, man kan undra om man kanske levt lite för mycket "svensson" liv och prasslat för lite!

jag erkänner, att jag ibland hänfaller åt "slösurfande" , oftast inte slött utan som en medveten handling med tanken att kolla upp kanske en NAS, LED, OTC, SONOS eller varför inte bara nyheterna på Expressen.se men visst ibland halkar jag snett och det blir bara att softa runt.
inget jag erkänner utan försöker få det att framstå som jag jobbar "stackarn jobbar så sent och på helgerna ja till på köpet under semestern" och det är klart jobbwebmailen blinkar nere i aktivitetsfältet som en ikon som förkläde till min ibland uppkomna olat.
att jag jobbar fungerar framför allt bra på gamla mödrar "sitter du där med jobb igen? du måste vila" och blir man då extra ompysslad med en kopp kaffe och laxmacka ja då får man bara passa på att glida på räkmackan.

nu vid tillfället jag vill komma till befann jag mig i ett sådant lite lojt slött surfande runt i cyberrymden när jag kom till en bild som fick nackhåren att resa sig, ingen bild på något opassande eller någon jag känner eller jag själv i en  kommpromenterrande situation, inte alls, inte alls utan egentligen något som skulle göra en liten nybliven whiskynörd varm om hjärtat.
ja just det en bild på några whiskyflaskor av hög och fin kvalite och som förmodligen kostat en hel del.
problemet och det som fick mina nackhår att resa sig var just det att det var MIN whiskysamling!!
min lilla  Quaich Bar uthängd på nätet!!
kommentarena till bilden gjorde det hela inte bättre!

ja, där får man när man i förtroende lämnar sitt lilla hem och Quaich bar i händerna på tonåringar...
nu kanske det är så att inga drums är tagna men ställer jag frågan så får jag ett leende till svar
"vem vet om vi fyllt ut med vatten, du får väl smaka"  
hot om stegling tycks inte hjälpa, nu gäller kätting och lås eller att flytta baren till ett låsbart rum.

jodå, jag höll mig i upprätt skick, till på köpet så  arbetade jag så ögonen blödde på min 28-års dag fastän min kropp led av feber och snuva.
kom hem sent till ett hus som var pyntat med ballonger och serpentiner och en stackars utsliten 28-åring fick sätta sig ner med ett glas vin och bara njuta av att se andra laga mat och stöka runt innan hela familjen (en förvirrat mixad familj men en grymt skönt mixad familj) satte sig ner och njöt av underbar mat, tårta, skönsång och paketöppning.
och till all min lycka så fick jag det en sliten singel (pappa) kan behöva, en antirynkkräm.
nu är den lilla burken så liten så  liten så den kommer inte att räcka för alla rynkor jag kommer att få.
för att inte tala om den lilla instruktionen som är så liten så lieten så en stackars 28-åring med normal 28-års syn har svårt att läsa hur jag ska göra
men en sak förstår jag mina obetydliga ögonrynkor som jag funderade på att botox behandla ska försvinna...
fram för fler 28-års dagar.

hade knappt avslutat min 28-års dag innan jag satt sovandes i en flyplansstol och nu snackar vi sova, så fort jag nuförtiden sätter mig i ett flygplan somnar jag, jag jobbar hårt på att hålla mig vaken för att få pyssla med små frukostbags eller kanske få njuta av en drink på 10000 meters höjd eller att bara få göra ett besök på toaletten för  att undersöka om eau de colognen doftar gott,
men icke innan planet har börjat taxa ut somnar jag och  vaknar av att  flygvärdinnan  vänligt skakar på mig och undrar om jag "ska av på denna flygplats eller om jag ska vidare till nästa?"    som ung hade jag en dröm att jobba som pilot, nu är jag glad över att det bara var en dröm "Välkomna ombord på SAS sk1014 som tar er till Arlanda, jag som kommer att flyga er hete,,,  zzzzzzzzzz" 

förfallet är totalt!

en helg som var välplanerad och välfylld med utegång och storshopping blev snorpapper och ett par
Dolce & Gabbana kalsonger.
Lördagen spenderades under täcket med en bok medans andra fick vara ute och roa sig, nåja det fixar jag man kan inte vara på topp hela tiden men visst lite bittert är det när de kommer folk och hotellgäster inrumlandes sent på natten efter en helkväll på stan.
bittert är det att resa 40 mil för att shoppa kläder och komma hem med bara ett par kalsonger, nåja inte vilka kalsonger som helst utan ett par D&G men det kompenserar inte riktigt, riktigt den lilla taggen.... (och heller inte bensinkostnaden)
jag försökte verkligen jag kämpade gick runt runt runt och kände, klämde och bedömde men nej inget föll i smaken och inget blev provat (jo jag prövade en hel del skor, snygga skor iofs men....nej det blev inte vi)
skyller på förkylningen, inte riktigt i toppform och jag handlade en hel del kläder för någon vecka sedan och hade det varit lite kapitalvaror, kanske en samsung tv, nas eller en sonos då hade jag slagit till.......
men fick i alla fall en trevlig resa med "ladsen" så det var värt det både bensin och bitterhet  och jag fick ju äta en pizza och det var inte igår (spinning i mängder så fort jag är frisk)
bittert är dock utegången men det kommer jag att ta igen med råge och då har jag i alla fall nya snygga och mycket dyra D&G under, för vem vet.........