jonassingelblogg

inget absolut inget har gått min väg den här helgen.
min "rispa" list och "jugge" list har vuxit i takt med att människor talat eller sett på mig det hjälper inte att de ler mot mig längre eller att de hör till min närmaste familj, är mina barn eller bara någon som råkar vara ute och gå samtidigt som jag.
hotellgästen har klarat sig i helgen dock  för att hon klappat mig på huvudet och sagt "andas", för att hon hållt om mig hårt medans jag sovit och lagt upp några namn på listan (jag har också förstått att hotellgästens barn inte bör komma på min lista om jag vill ha kvar en hotellverksamhet eller bo på hotell!)
jag har försökt vara social och trevlig men förstår att mitt leende har sett ut som ett rakblad och min sociala förmåga varit i paritet med fritzls.
gud, hjälp mig att överleva kommande arbetsvecka, 5 dagar  då jag måste le mot alla samtidigt som jag får fler och fler namn till mina listor, fortsätter det så här har jag inte nog med med papper kvar snart...