jonassingelblogg

roligt hade jag, otroligt roligt
skön musik, god mat, goda vänner och dans, dans och åter dans med världens grymmaste danspartner

ont i håret har jag i dag, otroligt ont
och inte kan jag skylla på någon annan än mig själv

nope, livet är underbart även nu när håret är ömt!

läste att
grannar är fastighetsmäklarnas bästa vän!
var fjärde svensk har blivit kär i sin granne, det ger merjobb åt mäklarna.
jojo, vi får väl se.....

ja, det bara rullar på det lilla livet, veckan går och snart har vi lilla korta helgen här igen.
i helg blir det iransk middag på fredag och på lördag RAD = rock against depression, sist det begav sig rockades det grymt fett.

annars kan man undra om jag inte borde söka asyl, huset är fullt av ungdommar som hostar, snörvlar och spyr, förunderligt dock att alla dessa ungdommar orkar lyssna på hög musik och att de klarar av att urskilja sin egen musik från alla annan musik eller tv-ljud som strömmar i hög volym från olika håll det måste väl vara simultankapacitet om något.
nåväl, jag är vaccinerad mot alla typer av smittor och får väl lära mig att lyssna på flera olika musikstycken samtidigt.

nu är det dags, veckor av bara jobb, sjukdom och trötthet...
att ta sig i kragen
det räcker inte med bara dansande
nu gäller träning, hård träning
förfallet märks på kroppen
fast jag börjar nog med lite yoga, man ska inte ta i för hårt i början,  tar nog med hunden

 

 




(barndom kanske var överdrivet men ungdom iaf) är ju kanske en konsekvens av att bli singel (nåja ok förlåt jag överdrev igen men singelpappa iaf)
Att erövra sin gamla ungdomsstil och återfinna de gamla lekplatserna där man som ung lekte av sig kommer att bli min nya sport.
Visst, vissa ställen har förändrats på ett sätt som inte ger en mersmak att fortsätta medan andra inte bara ger en positiva Flashbacks utan även mersmak.
Ok, nu ser inte publiken inte ut som på åttiotalet med pudel- eller hockeyfrilla och axelvaddar som gjorde en så bred så man fick dansa i sidled för att få plats (vissa saker har utvecklas positivt)
Hamnade i fredags efter trevligt singelmingel i sumpan på en gamal goding (vem fan kom på placeringen bakom guds rygg) Grand Garbo, att lyckas ta sig dit är en bedrift att ta sig därifrån är som raketforskning klockan 4 på morgonen.
Garbo dock var en gammal goding som utvecklats (eller åldrats med värdighet) och som erbjöd underhållning (eller motion) av god och hög klass.
Dansade i fyra timmar mer eller mindre oavbrutet till rockband, techno och gammla goda hits, kan en kväll bli bättre och
YES! We vill be back!  (måste lösa transportproblemen)

naturligtvis kan man inte bara titta bakåt utan även hålla koll på framtid så på lördagen blev det en ny bar på Stureplan Melofy bar.
ok, musiken  är 70- 80- 0ch 90- tal  vilket inte skadar, Melody Bar ett häng med utvecklingspotential
och vad bryr sig garvade singlar om publikens ålder eller om det "gör" sig att dansa mellan bord och toalett, bara musiken är bra så löser det mesta sig.

Helgen har iaf bjudit på timmar av motion så någon spinning i kväll - knappast!
ska nu bara försöka jaga igång hotellgästen som sover utmattad efter helgens ungdomserövringar.

tonårsbarn? ja Gud dom ja, i kväll så ska jag vara en ordentlig singelpappa och se till att de får "lagad" mat!

 

ja, nu är det gjort.
mycket vånda och lidande men jag fick mitt märke.
Bamse!
Bamse och jag besegrade allt vad spruträddsla heter.
men jag hade honom framför mig  som målbild för att ta mig igenom och han gav mig styrka, kan Bamse så kan jag tänkte jag hela tiden (eller kanske han inte har???)
hur många män i går ut med Bamsebild efter en vaccination men det var inget snack, jag var värd att få honom tyckte personalen och var nog glada att bli av med mig och Bamse.
nu ska vi inte tala om kollegan som nästintill fick bäras ut och som nog ligger utmattad och helt utslagen hemma nu, förmodligen de närmaste dagarna också om hon överhuvudtaget fortfarande lever.
visst lite orolig blev jag när jag fick höra talas om att den skulle ges i skinkan
"shit, jag som har en ofrivillig tatuering där" men tur nog så var det inte så.

nåja, man kanske skulle fira sin seger med en drum Glenlivet Nadurra (non chill filtered) som sonen införskaffade åt mig på sin lilla tripp i helgen, vi får se och återkomma om den.

annars blir det budgetarbete november, vad skall prioriteras, mat, toapapper eller nöjen?
måste försöka få ihop det här på ett bra sätt så att förfallet inte blir helt uppenbart

glad i hågen (nåja inte överdrivet men iaf steg upp) steg jag upp i morse för att göra mig en god latte
"har du tatuerat dig?" frågade sonen förvånat
"nej inte än" var mitt svar
"aha, men du har något skrivet på ryggen"

jodå, visst är jag tatuerad på ryggen, det skedde under natten medans jag sov tungt.
ringde den förmodade skyldige som tidigt på morgonen klagade över att hon sovit dåligt
"sovit dåligt, jag förstår varför, du har varit strängt upptagen!"
"har du hittat dom?"
"dom?"

jodå, jag hittade DOM!  ännu ett skäl till att inte "orka" ta sig till gymmet.

hämnd planeras!

 

japp, nu snackar vi kulor och kulor att hänga i granen när den ska upp
fast jag skiter nog totalt i granen i år, brukar vattna den med whiskey men i år kommer jag inte att dela quichebar med en djävla gran som ändock kommer att sura och barra.
nope, den här julen kommer jag att hålla hårt i whiskeyn och bara dela den med utvalda gäster.
reser jag bort så får jag gömma quichebaren man vet ju inte om det råkar halka in en granne som har dålig koll på både det ena och det andra och då får man vara försiktig för vips kan saker försvinna som man trodde man hade lite koll på. 
tomtar ska man också akta sig för man vet inte vem som döljer sig bakom masken är tomten  lite längre ,slapp i hullet och omotiverat infjäskande så kasta ut skiten för då har tomten baktankar och är ute efter dina julklappar.

nu så undrar jag, firas jul i november eller kanske till och med i oktober eller kanske jultinglet är en symbol för annat?
nåväl ska väl inventera tinglet så får vi se vad som händer, kanske glöggparty och advent nästa helg
annars har det varit skralt med nöjen och partyn på sista tid, mest jobb, kommunikation och sjukdommar.
skulle njuta på litet hotell igår men hotellägarinnan var ute på galej och när hon väl kom till sitt hotell för att serva sin gäst så sov gästen och själv var hon "yr" av all tappas (visste ni att tappas kan göra en yr och få en att spendera timmar över toastolen?)
nope, livet är inte alltid en dans på rosor, nu gäller jultingeltangel räkning, matlagning, städning och få liv i en liten hotellgäst så man får roa sig lite, kanske jag kan se fram emot ett långt skönt bad med lite vin och god whisky om jag får liv i tappasätaren!

 

jag lever just nu omgiven av  flugor
bananflugor i köket som jag jagar med damsugare, städning och sirap.
jag kommer att vinna den kampen om inte nu så med hjälp av vintern.

jag har en fluga i örat

som oavbrutet pratar
oavbrutet pratar om bostäder
jag somnar med nya bostäder
jag vaknar med nya bostäder
och uträkningar om boendekostnader
hur man kan bygga om en trea till en fyra
hur man kan sova i klädkammaren

det kostar mindre att bo på hotell

jag svarar genom att hosta, högt och oavbrutet
i kväll ska jag på cirkus och höra någon prata om att prata
mycket snack och lite verkstad just nu känns det som

den var fin den skiten
den rann ner så lätt
smakade lätt av mandel
riktigt fin var den, det trodde jag inte
jag trodde inte heller att den skulle kunna drickas upp

jo, jag är marinerad, kommer jag för nära elden så kommer jag att flamberas, innifrån och ut.


men fin var den, ska testa remyn som jag har, kanske den är lika fin bara men ger den lite uppmärksamhet

cognac är inte min favorit dryck, dricker den ibland för att jag måste och för att det passar sig bäst så ibland.
men i kväll ska jag marinera mig i skiten.
skiten är en fin flaska  courvoisier som jag fått av tacksamma utländska potentater
klart som fan att dom ska vara tacksamma
för att få skiten har jag fått förbereda mig extremt hårt
panodil (mängder av) för att inte avge värme som en vandrande täljstenskamin som man eldat i de senaste 24 timmarna oavbrutet.
fisherman och vicks för att någon överhuvudtaget ska höra vad jag säger
noskapin för att dom inte skall behöva hörselskydd under mina hostattacker
vatten  (hinkvis) för att febern skall ha något att koka och inte skall bränna mitt fett så jag luktar som en  som fastnat i grillen med ena foten. 
nope, det var inte ett för dyrt pris för dem.
priset ska hjälpa mig att piggna upp inför helgen (även om jag redan nu förstår att jag kommer att vakna med ett tungt huvud i morgon om min marinadplan går igenom)

jag kanske borde bjuda hotellgästen på lite av skiten, gästen har ju fått stå ut (frivilligt iofs) med mig utan panodil, fisherman, vicks, noskapin och vatten men iofs så bör ju hotellgäster härdas av verkligheten om de ska vara hotellgäster fortsättningsvis så jag behåller nog skiten för mig själv men mest för att skydda gästen från skiten

a rollercoaster

otroligt vad det svänger, och hur fan ska jag orka med i längden?
är det bättre att bara hoppa av, lägga mig ner och vänta?
men då riskerar jag att händelserna som påverkar mig bara händer utan att jag är med och drar händelserna åt rätt håll och så kommer dagen då jag vill på igen men inser att det här var inte det jag vill på och nu sitter jag där med tungan fast i den iskalla järngrinden eller med det utvuxna skägget i brevlådan.

nä, bättre att vara på, låta det gå upp och ner men då kunna påverka även om jag just nu inte känner att min påverkan är en påverkan som påverkar händelser.

nä tacka fan för en drum av en god whisky (bara en drum!) och under whiskynjutandet  inventera sina kontakter som har kontakter med juggar och usamas bror som kanske av en händelse  kan påverka händelserna så att de händer  någon bra händelse som påverkar händelserna som jag vill ska hända och det händer inte om jag inte hänger på i rollercoastern.

Whisky? Ja, det får bli en enkel men alltid lika säker Laphroaig, i kväll en tio-årig, den whiskyn som av en händelse förledde mig till den whisky drickare jag är. 

ligger på sängen på ett fint litet hotell i en fin liten ort och väntar, väntar på att den lilla fina hotellvärdinnans dotter skall bli klar med middagsmaten medans jag ligger här i sängen sippar på vin och njuter, den lilla fina hotellvärdinnan hon jobbar sent i kväll och mina barn har flytt boet.

min strategi
att inte fylla kylskåpet "aha, är du/ni här ska du /ni inte vara hos er mor?"
helgen har barnen överlevt med ett kylskåp som ekar som gran canyon (låt vara att jag tydligen är skyldig hotellvärdinnans dotter pengar för att hon köpt sushi och pizza åt mina utsvultna barn, den återbetalningen kvittar vi mot hennes hotellnota)
med denna strategi slipper jag fylla soptunnan och bidra till framtida generationers sopberg.

så nu ligger jag här, njuter och väntar på att bli serverad ett varmt mål mat kanske att jag tar ett varmt bad medans jag ändå väntar och tänk att jag slapp handla (hrm nu fick jag iofs komplementshandla lite) och sparar in på vattnet, jag har ju en del tävlingar att vinna och att kombinera tävling, månande om en hållbar utveckling och njutningsfullt sällskap, kan det bli bättre?

 

ibland är det så.....
att det är en njutning att egentligen inte göra något...
inte sitta på en bar eller dansa på ett hak alla helgens dagar
utan bara just det, egentligen ingenting
är att göra ingenting  att sitta i ett badkar i timmar tills vattnet är kallare än en isvak men du märker det inte för att ditt sällskap ger dig den värme du behöver?
är att göra ingenting att sova 14 timmar i sträck i övervåningen på ett pörte mitt ute i dalarnas urskog och bara vakna av ösregnet som slår mot taket och du kan inget göra än att somna om och trycka dig närmare för att få värme?

jodå, jag kan naturligtvis klaga och  säga att jag frusit och huttrat och blivit blöt så det räcker för hela hösten, men nu sitter jag här efter ett hett bad framför en brasa med ett glas vin och njuter av att göra absolut ingenting, funderar på vilken whisky jag skall smaka på och det är underbart!

jag har glömt min trädgård, jag har glömt den hela sommaren, ja faktiskt hela våren också.
nej, inte riktigt jag blev tvingad av min dotter att plantera dahlielökarna i våras (hon började tjata tidigt och jag fick ner dem vid midsommar, det är väl vår?) något blev fel med mina älskade dahlior, inte en enda kom upp, kan man plantera lökarna så blommorna växer neråt? isåfall har de något vackert att titta på "down there"
min trädgård består nu inte av bara ickedahliorna utan framför allt av ROSOR, inte en, inte tio, femtio inte ens hundra utan tydligen enligt sista inventeringen (inte gjord av mig) av TVÅHUNDRAFEMTIO stycken.
Vad gör en singelman med 250 rosor? en singelpappa med tonårsbarn där barnen har lika stort intresse av trädgård och rosor som som deras far av singelliv.

jag har tre vägar att gå: (innan mitt hus matchar som törnrosas slott, vilket sker ganska snart) 

1:asfaltera skiten
2:sälj rosodjävlarna (för pengarna kan jag ta en jordenrunttripp)
3:bli en djävul på rosor och utveckla min trädgård till den vackraste "singelpappans rosenträdgård" och startar en ny blogg "singelpappans rosenblogg" (och förhoppningsvis kunna ta inträde och resa jordenrunt med trevligt sällskap på inträdespengarna)

i helg hade ena sonen partaj, en av polarna sa "nu måste jag slå en drill"  och gick ut i trädgården.
"hallå, ska du ut i trädgården och pissa?" undrade jag lätt förvånat.
"ja, va fan du är ju inte den som påtar i trädgården precis" blev svaret innan han försvann in bland rosorna

min väg är nr 1 

men vem vet håll ögonen öppna det kanske dyker upp en ny rosenblogg

 

ibland blir saker inte som man tänkt sig en planerad trevlig kväll på en bar i city med påföljande dansande blev en resa mellan olika hotell, sovande i soffor, vak och slit.
funderar stark på att fixa mig en liten etta (klarar mig utan kök ett kokskåp räcker) där bara jag och möjligen en liten gäst får plats.
jag min säng, quichebar,fåtölj, JURA Ena3, stereo och en gäst, kunde livet bli bättre?
huset får bli kollektiv boende för tonårsbarn, unga vuxna och hotellgästs tonårsbarn och tonårsbarnens vänner, unga vuxnas vänner och hotellgästs tonårsbarns vänner.
jag har ändå ingen koll på vem som kommer och går och vem som sover i soffor och på golv eller i vems hus man är i (inte bara grannen som har dålig koll på mitt och ditt)   Nåja, inte bara klaga, en ganska nöjd och lycklig tonårsförälder är jag ändock men vad vore livet utan lite klagan?

Snart sätter budgetarbetet oktober 2009 igång, stenhård prioritering.

strax efter lön då räkningarna var betalade konstaterade jag för barnen att "nu blir det barkbröd och påssoppa resten av månaden, inga extravaganser, inga investeringar, vi prioriterar toalettpapper och kaffebönor till
JURA Ena3, ät gärna hos vänner, ta doggybags från skolor och jobb gärna lite extra så att det räcker till mig! föresten toalettpapper får vi prioritera ner ni får gå på toa på jobbet och skolan, ta gärna med er lite toapapper i fickan det brukade jag göra när jag var ung och singel"

"om du inte är ute och festade så mycket så kanske vi kan få mat, hur mycket har du lagt ut på roa dig?" var kommentaren från en av sönerna.
smart som jag är gick jag naturligtvis inte in i en dispyt om ören och kronor utan svarade
"man måste vara ute i svängen om man inte vill vara singel resten av sitt liv, vill ni att er far skall bli en ensam bitter gubbe?"
mitt svar avslutade vår diskussionen raskt med att barnen unisont reste sig från soffan tittade på mig och suckade innan de försvann upp på sina rum.

nu blev inte resten av månaden så hård som jag befarade, jag har passat på då och då att ta in på ett litet hotell som ibland haft helpension (ibland inte ens kaffe men det har vi diskuterat hotellvärdinnan och jag)
jag har lyckats spara ihop till en och annan utegång på bland annat wgcc, hjördis, snaps och senast på en helkväll i barerna på anglais och en kräftskiva hemma.

barnen?
ja de ser till att äta ordentligt på jobb och i skola, i dag har vi övergått från ett märke på toapapper till en mångfald av märken.
"är ni hungriga?" frågar jag varje kväll "vilken pulversoppa blir det?" är svaret från barnen.

jag lever som en flykting, tur dock för mig att det finns små hotell med service under utveckling.
vet ni hur ofta tonåringar vill vara hemma ensamma!
framför allt tonårsdöttrar som ska grilla och softa med polarna, passar en singelpappa in då? Nope!
"du är inte hemma i kväll"  är något som jag hör oftare och oftare, visst låter det som en fråga men icke tonfallet ger ingen möjlighet att tveka, det är ingen fråga det är ett påstående.
"nja, var är jag i kväll då?" ställer jag retoriskt en motfråga som dock är en klar fråga.
den frågan brukar jag inte få ett svar på annat än ett himla himlande med ögonen.
"men om jag bara...."  försöker övertala dottern om att jag kommer att vara  snäll, kommer vara inlåst i mitt sovrum och duger inte det så kan jag vara i tvättstugan hela kvällen och vem av hennes vänner skulle ha något emot att jag var hemma en sådan charmerande singelpappa som jag, jag kan lära dem lyssna på bra musik och till och med dansa ganska fett, men nope.
UT! är det som gäller.
Jag rensar huset på allt som går att röka, kontrollerar centilitrar på det som går att dricka, och framför hotelser om vad som händer om någon så mycket som tittar mot min Quichebar så packar jag min necssesär med rena kalsonger (vad sa mor om rena underkläder?) och flyr mitt hem och hoppas hitta ett fint litet hotell på en fin liten ort med en fin liten hotellägarinna som tillsammans med sina fina tonårsdöttrar gärna tar emot en flyende singelpappa

på vissa hotell har de inte så bra service.....
lite falsk marknadsföring, inte riktigt hotell mer som hostel inte ens bed and breakfast förutom bed
inget färdigt kaffe
ingen morgontidning
frukostbord som ekar tomma (fast doften från nygräddat bröd från bageriet nästgårds letar sig in i hotellet)
inget wlan
hotellägarinnnor som bara sover och förväntar sig att gästerna ska  klara sig själv och gärna servera kaffe till hotellägarinnan fast gästen är helt slut efter att ha festat runt på stan hela helgen

men vissa hotell har mycket varmvatten och det ger +poäng

i natt blir det annat hotell
får ge den här hotellägarinnan en utbildning i god service